bubbleidiot
Fy fan vilken jävla idiot man är! Fy fan.
Nu har jag alltså skrivit tenta, och det gick skit; jag var bara helt disträ, och det funkade inte alls, o all spanska jag hade i huvudet tidigare, var bara helt borta, och jag kunde inte tänka, kom inte på ngra ord, och bläää.
Och grattisgrattis; jag är fortfarande för jävla folkskygg. Skoj. Efteråt var det ju 'avslutning' med dricka o tapas, o jag ville absolut inte träffa en enda mska, utan enda anledningen till att jag gick dit var för att utnyttja, få ngt i mig (har jag väl betalat en halv förmögenhet för kursen ska jag banne mig ta del av gratismaten ocksa), och det var bara jättehemskt; alla talade amerikanska/svenska, o jag var där ensam o bara hatade folk. Och de delade ut litteraturpremierna, för skrivartävlingen jag tänkte delta i, men sen aldrig kom mig för; sönderstressad, hade inte tid, osv osv, utan till slut sket i. Och två fråm min grupp vann; första o andra priset. Och skulle ju alltså om jag aldrig orkade vara med, o sen är helt ok med det -äh, liksom, men istället är jag ju då en jävla idiot: och går där och grämer mig -jag vet ju att jag kan skriva, jag vet att det är en av de få saker jag kan, även med alla språk helt uppfuckade, jag vet ju att jag är bra på det. Och jag vet (=tror mig veta) att om jag skulle varit med skulle jag iaf fått ngt pris; kanske inte första, men ngt -det är ju alltid så få mskor som deltar i såndäna grejer, och som sagt, vissa saker kan jag.
Gaaaah. Jag säger ju att jag är en idiot. Hör på mig då!
Nu vill jag bara stänge in mig hemma igen, tills oöverseerlig framtid. Vilket också är idiotiskt. Och det allra mest idiotiska av allt: ser redan på Bcn som ngt förflutet -verkar redan ha placerat in det i 'upplevelse'-facket, och inte våga leva mer nu -vaddå, det är ju redan gjort? Jag MÅSTE börja leva! Och skulle vara fint om jag kunde skippa den här 'hej-jag-är -rädd-för-folk'-bubblan på samma gång. Ibland orkar jag bara inte. Och just när det bara är en själv det handlar om -och man vet ju det -man är ju inte dum..idiot kanske, men inte dum......
Finemang. Idiot!
Nu har jag alltså skrivit tenta, och det gick skit; jag var bara helt disträ, och det funkade inte alls, o all spanska jag hade i huvudet tidigare, var bara helt borta, och jag kunde inte tänka, kom inte på ngra ord, och bläää.
Och grattisgrattis; jag är fortfarande för jävla folkskygg. Skoj. Efteråt var det ju 'avslutning' med dricka o tapas, o jag ville absolut inte träffa en enda mska, utan enda anledningen till att jag gick dit var för att utnyttja, få ngt i mig (har jag väl betalat en halv förmögenhet för kursen ska jag banne mig ta del av gratismaten ocksa), och det var bara jättehemskt; alla talade amerikanska/svenska, o jag var där ensam o bara hatade folk. Och de delade ut litteraturpremierna, för skrivartävlingen jag tänkte delta i, men sen aldrig kom mig för; sönderstressad, hade inte tid, osv osv, utan till slut sket i. Och två fråm min grupp vann; första o andra priset. Och skulle ju alltså om jag aldrig orkade vara med, o sen är helt ok med det -äh, liksom, men istället är jag ju då en jävla idiot: och går där och grämer mig -jag vet ju att jag kan skriva, jag vet att det är en av de få saker jag kan, även med alla språk helt uppfuckade, jag vet ju att jag är bra på det. Och jag vet (=tror mig veta) att om jag skulle varit med skulle jag iaf fått ngt pris; kanske inte första, men ngt -det är ju alltid så få mskor som deltar i såndäna grejer, och som sagt, vissa saker kan jag.
Gaaaah. Jag säger ju att jag är en idiot. Hör på mig då!
Nu vill jag bara stänge in mig hemma igen, tills oöverseerlig framtid. Vilket också är idiotiskt. Och det allra mest idiotiska av allt: ser redan på Bcn som ngt förflutet -verkar redan ha placerat in det i 'upplevelse'-facket, och inte våga leva mer nu -vaddå, det är ju redan gjort? Jag MÅSTE börja leva! Och skulle vara fint om jag kunde skippa den här 'hej-jag-är -rädd-för-folk'-bubblan på samma gång. Ibland orkar jag bara inte. Och just när det bara är en själv det handlar om -och man vet ju det -man är ju inte dum..idiot kanske, men inte dum......
Finemang. Idiot!

1 Comments:
Jag vägrar att lyssna på dig om du säger att du är en idiot! Min öron försluts och (i det här fallet) mina ögon läser inte de orden!
Det gör ingenting att det gick dåligt i det här provet, du vet ju att du kan prata spanska ändå. Att man skriver dåligt i ett prov betyder inte att man är dålig! (Min livsfilosofi -bryt inte ner den nu!!)
Resultat i tester är egentligen betydelselösa, det är hur du använder dig av kunskapen som är det viktiga. Därför är det också viktigt att du inte sitter hemma och gömmer dig, ut och använd din kunskap!!
Vad är det som gör dig så folkskygg? Är det prestation? Är det rädsla för att upptäcka något underbart i en stad du planerat att lämna? Är du inte längre intresserad av livet du haft i BCN? Vill du uppleva nya saker men "får det inte gjort"? Är rädd för folk? Eller är du trött på folk? Hade du samma känsla i Liverpool?
Post a Comment
<< Home