Fint.

Fint. Nu har jag angestklump i magen. Och vill mest bädda ner mig och skita i världen. Strutsversionen. Men jag vet ju att skulle angrat om jag bara skitit i det, och inte ens försökt hitta fakta om hur/när/var alternativt väntat pa att folk skulle höra av sig till mig, eventuellt. Samtidigt som att vänta far jag ju snällt göra nu iaf. Med angestklump i magen. Grrr. Jajaa.

Är bara det att jag tycker om att vara förvarnad, veta liiite i förväg när/var/hur saker och ting händer. Och bättre än att stänga in sig hemma -det gör jag nog i Stockholm..

Men som sagt, nu fick jag angest i stället. Och da verkade ända allt sa enkelt..... helt enkelt bara en konstutställning/vernissage, tidig kväll, trevliga människor, bara ga och kika en stund, osv. ........ Men nix.

Huuuuuupff. (=djuuuup inandning).

Men som sagt; tror ända det är onödigt att ha angest. Eller?