Nervig

Jag vill fa ut min tenta nu, tack. Och känner mig bara lite allmänt nervös och nojig över allt. Antagligen utan anledning. Men behöver ett liv tack. Och lite mindre folk; blev mött av utfragan (som vanligt) när kom hem igar kväll: 'var har du varit?!', varpa jag, lätt trött, sur och allmänt folkskygg, faktiskt vägrade redogöra dagens händelser, utan bara sade: 'ute'. För ursäkta, men det är mitt liv, jag far komma och ga som jag vill, och jo, man kan vara glad och öppen, men lat mig bara leva mitt liv o ha lite jäkla privacy kanske naaaagon gang da, tack.

Agah. Jo, hon är snäll, men lat bli att förhöra mig!!! Lat mig fa komma hem och slippa utfragning, lat mig fa leva mitt liv, lat mig fa ha en 'ickefamiljssamlevnad', i och med att jag faktiskt inte valt att bo med 'nära vänner som ska halla stenkoll pa mitt liv och leverne'. Och jag har mitt bcn-liv. Och visst kan man fraga, prata om sant, delge och bara vara verbal och trevlig. Men som sagt. Det finns en gräns.

(+ att ska bli intressant hur manga ganger de hinner stjäla/lana min xibexa innan jag dricker upp den -den blev lanad för portugisisk middag häromkvällen, men da var det det första de sa, bada tva, när de kom hem och sag mig, och köpte en ny direkt nästa morgon. och sen imorse när gick upp var den borta igen. men i och a hade en full pa sin hylla, o angelo hade varit uppe, sa antog var han som rakat ta min istället.. sa snodde tillbaks den de hade. men som sagt; undrar hur manga mer villovägar min stackars öl hinner ta innan jag själv dricker upp den. ujuj.)