Fakta

Ska inte ens börja tänka på Liverpool, för då kommer livsångesten springande med stormsteg: jag var allra lyckligast där, levde, och saknar fortfarande -verkligen- bara som sagt ens börjar komma ihåg..

Saknar mycket. Saknar folk. Saknar liv. Saknar sammanhang(et). Har varit borta länge -nu funkar inte ens mitt sim-kort längre. Och håller knappt kontakt med någon. Måste ta och ringa upp folk, höra hur är. OCH, måste ta och ta mig dit! Snart. Utnyttja Ryanair. Nu. Skulle verkligen behöva det. Förutom att är lite rädd -har som sagt inte ens fungerande engelskt nummer längre. Lisa doesn't live here anymore. Och varit borta alltför länge. Och varje gång jag far dit vill jag bara stanna stanna stanna stanna.

Farligt farligt. Gammal och bitter var jag redan vid 25, men vändpunkten kom nog vid (alltså efter) Liverpool. I och för sig, ok, beroende på rent reell ålder, osv, men på alltför mycket annat också.

Och undrar hur har gått för Sonia. Är alltså faktiskt rätt rädd för att något kanske t.o.m skulle ha kunnat hända henne... hon mådde inte speciellt bra sist... och det var minst en tre-fyra år sen.. varför kan inte folk gå med på Facebook??!! Tack! Eller i alla fall svara på mail -det vill säga i alla fall helst behålla SAMMA mailadress, så att jag har någon möjlighet ha den..

Hosta. Trött. Mycket göra, men blev att tänka bakåt istället för framåt.