Lycklig

Jag är lycklig.

Lycklig? Men näej, det är väl ändå för enkelt? Jo, men så är det ändå.

Konstigt, kan jag hålla med om att det är -men så står det till. Iom att jag har föreberett mig på att lämna stan i snart ett halvår nu, så känns det lugnt. FINEMANG! Och jag trivs med mitt liv! Gör saker, träffar folk, fullt schå, lever livet -njuter av livet, och faktskt bara har det rätt bra.

Och det är klar jag kommer sakna vissa saker med Barcelona -men det ska bli skönt fara också -och bara komma igång med saker -och få ha mina egna GREJER!!

Och jag glömmer bara alltid bort att jag faktiskt har ett liv, känner folk, och att de ademas faktiskt tycker om mig också. Wow.

Har lyckats bjuda halva Barcelona på festen känns det som, och vi blir ett antal alltså, definitivt. Ok, det är alltid en massa som säger de ska komma, och som sen försvinner -så ett visst svinn får man räkna med, men vi lär bli över 30 alltså. Minst. Men ska bli jäkligt skoj!! Jag är bara lite rädd för att vi blir 100000-tals här. Men äh, det löser sig! Eller att ingen kommer. Fast jag tror faktiskt folk kommer komma -det är augusti, folk är glada om det händer ngt, + att de tycker om mig.... :-)

Och har äntligen fått teteran jag glömde ta med mig från pueblon i oktober! Står på bordet nu. Och Guilia (proffsfrissa) klippte mig igår kväll, och såklart, inte perfekt, för hon kan ju inte trolla, men för att vara hår på rejäl utväxt, med en massa olika längd, samt allmänt tråklängd överlag -så blev det verkligen bra! Som Malin halvt shockad tyckte: men...du har ju en frisyr! Och sen nu idag så tonade jag det också, så ser lite bättre ut. Ska färga sen när kommer till Stockholm. Är helt enkelt snyggare mörkt!

Känner folk, tihihi.

Och suttit och sett på gamla kort idag, finns lite alla möjliga. Ujuj.

Det blir nog bra det här. Finemang, sa jag ju! :-)