Novemberkväll i Stockholm

Jag har just insett att det här kommer att bli första hela vintern på 7 år jag är här. Hela vintern alltså, klart jag varit här delar av den -men liksom inte oktober-mars.. Låter lätt skrämmande. Idag är annars en allmän ångestdag. Men nu har jag iaf gjort allt jag ska göra för tillfället till uppsatsen, och inlämningsuppgifterna tills imorn är redan fixade. Så är 'bara' tentan kvar. Orkar inte med den. Alls. Bara hoppas jag klarar den -för skulle orka ännu mindre göra om den.... buu!

Jag har ju alltså motsvarande tre kurser på en gång för tillfället -istället för en, och det är liiite mycket... vanlig kurs (med tenta!), uppsatskursen som löper parallellt, och sen min eftermiddagskurs då -som verkar jätteintressant, men där de envisas med 'kontinuerlig examination' och obligatorisk närvaro. Alltså: till varje lektionstillfalle ska inlämingsuppgift ha gjorts, och till det sista ska både en sån OCH hemtenta inlämnas.... gaaaaahaha.

Bara tänker på franska för tillfället -vet inte varifrån det kommit? Och har allmän livsångest över att livet seglar mig förbi och att jag inte gör något... Jag var en gång ung och pigg och hoppande och glad. Och sen flyttade jag till Spanien. Och sen fyllde jag 24. Och någonstans däremellen försvann energin, och hoppandet, och jag vet inte vad. Och jag saknar det.

Jag fick förövrigt just för mig att odla ut luggen -hmmm. Och min kommunistprästbok verkar vara försvunnen. Och jag har fått psoriasis igen. Och jag har INGA pengar (inga nyheter där -men fatal, eh!). Nu ska jag dricka te, förbereda väska för imorn (HELdag på uni), och sen -äntligen, haha- börja tentaplugga. Ujujuj. Sen seminarium kl. 8 imorn. Yey. Novembermornar. Älska.