Sunday, March 18, 2007

korv

vad är det med mig och korv för tillfället?!! jag brukar ha mina cravings, men inte så här, o inte för korv. är syrrans fel, före hon for åt vi korv o pommes frites (jag hade ju inte ens tänkt på att man kunde köpa + laga korv), o det var bara början. efter det har jag t.o.m köpt korv själv. o suget går inte ur!!!! börjar bli rädd här -skendräktig?!! för när mamma var gravid med mig levde hon på bara korv. i princip. hmm.

drömde t.o.m om korv häromdagen!! drömde ngt om att Zutons-Dave var där, o på ngt vis skulle dela in i grupper el ngt, o han såg mig, o kände igen mig, o sen när han delade in, istället för att säga: gary, lisa, joe, bruce, chris, paul, etc, bla, så sa han: lisa, hot dog, lisa, hot dog, lisa, hot dog, lisa, hot dog, osv.

freud, please?

vår

blää. våren försvann. nu regnar/snöar det. jag ligger efter i min planering. har iaf hemtentan gjord nu, men har fortfarande forskningslägesrapporten, en 4-5 sidor som ska vara inne på fredag. jag har iaf läst litteraturen nu (mestadels/tillräckligt, tror jag), men fredag är snart, 4-5 sidor är mycket, o imorn kommer ch, o sen kommer malin och är här en dryg vecka, o jag känner inte alls för att plugga. och då kan jag som sagt inte ens skylla på våren längre. det är ju så trååååkigt. ok, finns väl ok/skojiga bitar i det hela också, men jag kommer ju måste fylla 2/3 av uppsatsen med obligatoriskt tråk. varför kunde man inte ha mer frihet i ämnena? o tiden går så fort så fort, den ska ju nästan vara klar snart!! och jag kommer ingenstans, vill inte komma ngn vart, har knappt börjat. bläää. vill inga. så länge jag får g på hemtentan nu iaf -för orkar INTE sitta med den en tredje gång... nu ska böckerna slängas. iaf gömmas längst in i hyllan (där de inte får plats).

tror jag har vårfeber. brukar få det. alltså hela jag-kan-inte-plugga-grejen, ut, ut UT måste jag, osv. är definitivt på gång. o vill dansa. BEHÖVER DANSA!!!!!! till bra musik, orkar inte med ngn skit, o vill inte gå ut bara för utgåendets skull, utan vill till bra ställe, med trevliga mskor, o bra musik!! (var finns dem? de där ställena alltså) skulle bara verkligen behöva det. behöver actionpartner. alternativt actionalternativ på den del av kontinenten jag råkar befinna mig. tror jag faktiskt vill till england. konstigt, men det har verkligen försvunnit bort mer o mer, är väl tidens gång antar jag. snart 4 år sen jag for nu. helt sjuk. min stackars franskapärm... hur kan det ha gått 4 år? men inte så konstigt jag kommit bort lite från det, 4 år är länge, och nu har jag ju bcn också -nyligare, och med sol. tänker iaf (redan innan jag kom in på england igen) eventuellt försöka komma iväg dit slutet av augusti -matthew st festival = en massa gratis band + action, + att jag borde vara ledig då, + att ingen jävla ide fara till bcn (augusti..), så låter helt enkelt som en väldigt bra plan.

vad ska man göra med sitt liv? pluggar man är man pluggtrött, jobbar man önskar man att man pluggade, + att man bara känner hur hjärnan försvinner av att man inte använder den.

o jag vill dansa.

o börjar bli gammal.

o det är (förutom just idag, då. o igår.) vår.

Thursday, March 15, 2007

när jag blir stor ska jag bli filosof, mamma! (eller krypskytt. eller lönnmördare, inte massmördare -det är för common)

blää. ingen dator, spillde te på den i förra veckan. och det var inte ens börja. var iofs bra det inte var nya datorn. fast iofs, skulle det varit den nya skulle det aldrig hänt.. men borde iaf få den nya hit i helgen, så jippiieee! förenklat liv. suttit o (försökt) skriva hemtenta nu på uni i veckan. första dan, måndag gick över all förväntan, skrev halva, o tänkte fixa andra halvan på tisdag. men då satt jag ute 1.5-2h i väl sol o och vårväder, men ändock lite för kyligt för känsliga lisor. så efter det har jag mått halvtpyton; vaknar varje dag med huvudvärk, som inte vill gå över, osv, så har inte haft så spännade liv den här veckan: alltså: knappt pluggat ngt alls. =inte bra. har inte tid med sånt. men har iaf (igen) börjat läsa la société du spectacle. men jag har ju inte ens tid att läsa andra böcker, är ju det. har en hel bunt jag skulle vilja läsa, men hinner j uinte ens med morgontidningen..

ok att det är skönt vara student o slippa jobba o rå om sig själv, men det är jobbigt också, stressen...

o måste få c-uppsatsen gjord i vår, annars går alla mina planer i stöpet.

men fattar inte vart all tid tar vägen -var har det här året försvunnit? hela hösten liksom -vart gick det? o hur hann man leka på 15mins rasterna man hade när man var liten? vart har all tid försvunnit?

äh. vet inte.

vår på gång iaf.

alltid ngt.

ud vil jeg, ud o saa langt langt langt.

yep.

typ nu.

tack.

Sunday, March 04, 2007

uyuy, lo siento, amor meu!

Haha! Rubriken om inte lär ju skrämma slag på människan. Vet inte, men jag tror, jag tror på ärligheten.. Och gör det verkligen bara för min egen skull. För jag brukar ju vara en tuff människa som ringer upp folk och reder ut saker och ting, osv -klarar upp, får avslut. Och som sagt, värt ett försök. Och värt ett försök vara ärlig och rak. Och enklare så här, än när man träffas/pratar. Och om inte så är ju jag ärlig -säger precis var jag står. Föredrar se på det som att jag nu är som alla dessa äldre, kloka män, som vågar -vågar vara raka, osv. Som sagt, värt ett försök. Om inte annat för min egen skull -nu har jag iaf gjort så mycket jag kunnat, liksom. Känns det som. Och saker kan ju inte bli så mycket konstigare/tystare, osv -så varför inte?!



Hola!

Ooh, que sorpresa -un email de Lisa. Hace un poco. (Y no -no espero respuesta -ya se como funcionas. Por lo menos lo basico)

Bueno, la verdad es que no tengo ni idea que escribir, asi que se podria preguntar por que lo hago, si lo hago por niguna razon. La verdad es que tampoco se muy bien por que lo hago, como no va a servir para nada, etc.

Creo que es que me puse a pensar en algunas cosas, y que tambien llegue a entender unas otras. Ya se que tu vives la vida muy bien sin Lisa, y tambien que me debes nada, y tampoco yo tengo problemas vivir la vida sin ti. Y como ya te intente decir/explicar en bcn (pero que no me salia muy bien, por tanto llorar..), que ya no hay nada. Perfecto. Y es verdad; no queda, las cosas son muy diferentes, no te quiero, nada, y nada nuevo alli tampoco -ya lo sabiamos todo. Supongo que lo nuevo es que acabo de entender (ooh, que comprension, increible -es que a veces soy un poco lenta..), que claro es que noy hay nada nada. Ya sabes que me gusta la sinceridad, asi que vamos. Estuve en el myspace hace unos dias, y un poco confusa pensaba que estuve en tu pagina (pero no, fue otra), y ponia 'in a relationship'. Y casi tenia un ataque de corazon. Asi que si que me importas. Y nada raro alli tampoco -supongo que casi seria mas raro si no.

Y si, claro, puedes hacer exactamente lo que quieres (yo tambien) -estar con quien quieras, ponerte en un 'in a relationship' :) -no tiene nada que ver conmigo. Solo es que acabo de entender, que distancia no = termino (otra comprension increible). Y como ya he dicho, me gusta (prefiero) la sinceridad. Y yo necesito termino. -termino del todo!

En el mundo perfecto seriamos amigos. Amigos normales. Bueno, en mi mundo por lo menos -es asi que lo hago. Supongo que la otra opcion seria 'intentar olvidar hasta que existe la otra persona', y supongo que eso es mas o menos como lo hacemos ahora, y a mi no me viene muy facilmente. Bueno, menos asi como estas por todos sitios (como el mundo real no me importa, por la distancia, pero en el mundo virtual) -por todos sitios donde hace un año no estabas!! no importa por donde voy, alli estas. Con mis amigos. En todos sitios. Asi que no es muy facil borrarte. Supongo que ha sido mucho mas facil para ti, como yo no estoy en ningun sitio (casi), y como tambien parece que para ti es mas o menos 'out of sight, out of mind'.

A ver. Sigo sin saber exactamente que decir, pero como me he puesto a pensar en ello, y como tambien estoy de un humor 'decir las cosas sinceramente como me parecen, etc', es lo que voy a hacer/estoy haciendo.

Asi que si, la sinceridad. (hago esto por mi misma -no me debes nada, pero lo hago para aclararlo, y si, como a mi me gusta la sinceridad, me parece que lo debo a ti tambien). Es dificil cuando nos vemos, porque me parece que hay cosas sobre cuales mejor no hablar. (y normalmente no soy asi -prefiero tenerlo todo en 'the open') Y mas asi, como funcionan las cosas, por que complicarlo, etc. Asi que como siento que ..mejor no ir alli, y como nada viene naturalmente, no lo hablamos (tampoco se exactamente que seria, solo que siento cuando estoy contigo que no soy 'sincera'/abierta, porque es exactamente asi que son las cosas -no abiertas). Y a ti tampoco te viene muy natural hablar sobre sentimientos, etc. (supongo)

Y ahora tampoco. Es que soy demasiada mimada con gente que pueden decir que, bueno, ya no hay nada, nada de nosotros, etc, pero eres una persona maravillosa, te espero todo lo mejor, estabas muy guapa esa vez, me gustabas mucho, bla bla bla. No se, pero cosas asi, pudiendo ser francos. Y si, no te pido nada, no me debes nada, no espero que lo hagas, si es que no seas una persona asi, pero solo quiero decirte todo lo que ..no se, tengo.

Y la verdad es que me he quedado un poco 'hurt'. Supongo que mas por la situacion que por ti. Pero aun asi duele. No se muy claro que habia esperado, ni nada. Supongo que por la intensidad que habia, algo mas, por lo menos por un rato mas, o un termino claro -es asi que es, ya lo acabamos, y ya esta. Es que necesito las cosas claras, terminos claros. No se, pero creo que me siento un poco 'engañada'. Y es una palabra muy demasiado fuerte, pero es la unica que encuentro. Engañada por la situacion, no se.. Y tambien me duele que tienes la vida tan perfecta sin mi, y que parece que no te importo nada. Eso si que duele. Porque una vez, y no hace tanto, si que te importaba. Y ahora nada. Y no, no me debes nada, etc etc, y si, eres malo con lo de enviar emails, etc, pero esto es otra cosa que parece que ha cambiado -en tu vida virtual, etc :) -que antes, bueno, no conocias a toda ''mi gente' (que ahora conoce a ti mucho mas que nunca han hecho a mi, y eso si que tambien duele un poco -me has robado mi vida! :), y no estabas en tooooodos los sitios, tampoco tenias mas que cuatro amigos en el myspace, y tampoco estabas muy en contacto con nadie. Pero parece que ahora si -con todos salvo a mi. Y esto si que duele tambien. Es una cosa si no estuvieras en contacto con nadie (como parecia siendo las cosas antes), asi que lo entenderia. Pero ahora me parece un poco raro. Supongo que es lo de 'out of sight, out of mind', o que tienes un poco de miedo de que te voy a empezar a estalkear o desentender las cosas (oooh! me quiere!! ooh!). Pero si que duele. (como lo de cosa estupida, pero felicitar malin dos veces a su cumpleaños, y a mi ninguna. porque qiero pensar que te importo mas que ella a ti) Porque no se, me gustaria saber alguna vez que te importaba/o. Y bueno, claro, otra vez, no tienes porque hacerlo, si no te sale. Pero me duele. Porque una vez habia algo.

No se, me parece que seguimos un poco en limbo, o asi. O por lo menos yo un poco. Con algunas cosas, no se. Es que no soy una persona que se enamora muy de facil (me gustaria serlo -la vida seria tanto mas interesante/exicante/accion!! asi -pero no lo puedo hacer. Me gustaria ser una de esas personas que un dia se enamoran de alguien, y el dia despues de otro, etc. la vida facil! :). Pero tampoco soy un stalker, eh. Que no me entiendas mal!

Uff, que email mas largo. Lo siento. Pero queria echarlo todo, para tenerlo hecho. Supongo que lo normal -confuso, sin hacer sentido, etc, etc. Pero bueno, ahora por lo menos me lo queda hecho. La sinceridad! :) (lo siento)

Me gustabas mucho, mucho.

Suerte con todo.

x, Lisa

(ah, y he pillado billete + entrada al primavera para ir a bcn el 31 mayo hasta el 6 junio. antes no tendre ni pasta ni tiempo. y que bandas!!!! ooooh! accion!!! :) :) :) )

Saturday, March 03, 2007

Veckans insikt

Hjälp, vilken vecka. Tänka tänka tänka, framtid framtid, planera, ångest, lösning?, planer, ambition?, och sen nu till slut också insikter. Inga totalt fantastiska -liksom jahaaa, Einstein-Lisa. Men tillräckligt.

Veckans insikt lyder nämligen: det är inte över förrän det är över på riktigt. Wooow, viken lysande klarhet.. Nämen jag har helt enkelt kommit på, att lustigt nog, är Paul egentligen den enda jag är helt över. (obs: detta är inget lisa sitter hemma o snyftar o tycker synd om sig själv, utan som sagt -bara neutrala insikter..) Nej, jag vill inte ha ex. Dani. Nej, det skulle aldrig funka. Nej, saker och ting skulle aldrig bli som förr. Nej, som sagt, helt enkelt; nada där är det gäller sånt, inte kär, inte vilja ha, inte bla bla bla, utan som sagt: över. MEN; (detta är alltså insikten, senkommen sådan) ändå inte helt över. Höll nämligen på att få hjärtattack häromdagen; var på myspace, o lätt förvirrad, o fick för mig var på hans profil -och det stod 'in a relationship' -och min reaktion var bara helt otrolig! Som sagt -verkligen hoppade högt, o hjärtat höll på att stanna.. Jag brydde mig. Y tanto.

Och nej, jag vill inte ha honom. Skulle inte funka. Allt det där, osv. MEN, det är ju ändå inte helt över. Insikten är helt enkelt att avstånd inte är samma sak som avslut.. För även om inte har några känslor så kvar för honom, osv osv, så bryr jag mig ändå om hela grejen. Är hela grejen mer än människan. Och är just det -blev aldrig ett riktigt avslut. Och jag känner mig ..'sviken'.. (kommer inte på något bättre ord); lurad, bedragen, bla bla. Starka ord, och nej, stämmer inte helt; men jag hade bara förväntat mig något mer. Efter allt det där. Och det är inte över.

Jo.

Jag skulle med andra ord behöva något (någon) att pyssla med -så jag kommer bort från det här (iofs rätt naturliga). Vill vara fri. Helt fri. Var hjärtattacken/hoppa-högt-grejen.

Och sen drömde jag om Ali i natt. Och var i princip samma sak där -det är avstånd vi talar om, inte avslut som sådant.. Drömde att vi sågs någonstans -helt enkelt att jag var ute någonstans, och han visade sig vara där(!), och vi sen, såklart, blev att prata, osv, men att det helt enkelt fortfarande var något där. Och i princip samma som Dani; inte så att jag egentligen vill (eller ens ville i drömmen), men det finns inget jävla avslut, och utan avslut är det så jädrans lätt falla tillbaks, och om inte annat inbilla sig att man visst vill ha dem, när det mest, som sagt, handlar om hela grejen. Det är hela grejen som inte är avslutad, det är hela grejen man eventuellt vill ha.

Tacka vet jag Paul. Oväntad konklusion, men antar det är ungefär lika delar beroende av: det klara avslutet. vänskapen/närheten fortfarande därefter. att vi fortsatt träffas, inte så ofta, men iaf mer än vissa andra. öppenheten. och sen +Jo då (flickvän). Det känns iaf så bra. Iaf något, liksom. Skulle inte orkat med en till.

Men jo, borde träffa Ali. Jag tror det är nada nada, men skulle vi träffats lite nu och då senaste åren skulle det nog visat sig att det inte var så enkelt -antar jag. Samtidigt som så skulle vi ju, sist o slutligen, om inte annat, fått ett avslut. Inte bara avstånd som man tar för givet är ett slags avslut. (vilket är lögn..)

och nu är bandet och spelar överallt (UK) -vill se...

Och sen Dani. Jävla unge. Give me raka puckar. Klarar inte av det här att bara vara totalt försvunnen, att inte fått något fixat alls, att inte kunna prata om saker och ting, att känna att man inte kan vara rak, öppen och ärlig, Att känna att det helt enklt är bättre att låta bli att gräva i vissa (de flesta) saker. Jag vill inte leva mitt liv så. Ger mig ingenting (iaf inget bra). Ger mig iaf definitivt inget avslut.

Well well, stories of my life. Skulle behöva en ny sådan nu. (samtidigt som de 'gamla' också skulle behöva klaras upp, för att kunna grävas ner djupt.)

Vill läsa katalan igen -vill göra praktik/sommarjobba/jobba, någongång, någonstans i Barcelona eller något -typ historiska museet eller något... och då MÅSTE jag kunna katalan. (inga nya planer här alltså, men det här har alltså varit veckan av livsplanering/små löjliga insikter )

Undrar vem jag drömmer om i natt?
Jag gillar iaf stillheten -allt är liksom lugnt och stilla, både i huvud, tankar och drömmar. Kanske jag börjar bli gammal på riktigt?