jag är en idiot,

som aldrig förstått... (för att fortsätta Thåström-temat)

Hade också egentligen tänkt fortsätta mor och far är söta, och SSSB är inte djävulen iaf.. men får vara.

Min far (som som sagt är söt) satte nämligen in 50€ på mitt finska konto i söndags, så jag skulle överleva månaden. Sen har jag gått och kollat hela tiden, men fortfarande inga pengar, så började ju tillslut fundera om jag hade gett rätt nummer, men jo. För finns 50€ där. Däremot, hade jag hela tiden försökt med fel kod -nämligen min gamla.. Vilket jag äntligen kom på idag, fast då kom jag på fel ny kod, men nu -äntligen!- kom jag på nya koden, o har kunnat ta ut pengar! Jaaaaaa! Yeyey. (suck av lättnad)

Och SSSB är som sagt inte djävulen heller -allt borde fixa sig! Det var lugnt att Ch kunde komma in när hon hade fått mitt brev med fullmakt, osv -behövde inte vara före onsdan (=igår), utan lugnt att tex blir måndag-de skulle hålla kontraktet, osv.

Så: borde-ha-lägenhet !!!!!!! om det inte kommer ngn kusin från landet, såklart... Det fixar sig!

Annars har jag mest ångest idag -inte så mkt som tidigare, med hela bank/pengabekymmer, men fortfarande hänger lite allmän livsångest kvar... jajaa. Nu ska jag äta ngt -hade ju pengar gå ner köpa bröd! minsann.

Mor är söt..

..far ror båt?

Åååh. Mamma ringde just från Thåström, så jag skulle få höra. Två gånger!!! Ååh, gulle.

Hihi! :)

Sedemera beslöt hon sig ta tag i sitt liv

Ikväll får jag gäster, och är bara så otroligt dålig timing. Och inte deras fel, vilket gör det ännu värre.. Juliette o Mike, o vi kollade ju när jag var i England, när det skulle passa för dem att komma, och kom fram till nu. Sen är det bara att efter det försvann alla mina pengar.. vi pratade ju om en massa saker, som man borde göra, o jag är ju arbetslös, så har ingen ursäkt för att inte hänga på heller... MEN, har inga pengar. Inte bra alls. Och så jävla typiskt. Jäkla tandläkare. Så vet inte hur det blir med all action, men har iaf städat hela huset nu, det kunde jag iaf bidra med. Så får vi väl se. Vill gå dricka mojitos. Vill äta libanesiskt. Vill dricka pints med gratis popcorn. Vill till la Bascula. Satan.

Och de där 'utslagen' (inga utslag egentligen, men vet ej vad kalla -ngnslags pigmentförändring, stora vita fläckar under ena armen, armhåla, ut under armen, sidan, och bröstet....syns bara när jag är brun. Eller så kommer det då.) jag var o kollade upp förra sommaren, fick ngnslags svampsalva för, men kan (jippieeee!.....) vara det där när man blir helt vitfläckig överallt. (jippie. inte bara psoriasis..) är tillbaks igen, och i all sin kraft.

Men mamma har antagligen ingen blodpropp iaf!

Har faktiskt levt livet den här veckan -inte bara städat bort och ut saker, utan också VARIT UT! Varit på ett antal utställningar (alla förutom en gratis, såklart), och ut på stan, och ut o kikat på folk, och varit social, och varit duktig! Wow! Faktiskt levt. Faktiskt levt i Barcelona.

Och kommer antagligen inte missa Gracia-festen det här året heller -yey!

Däremot fick jag ngra konstiga tvångstankar igår om att bara dumpa Dani helt sådär -bara börja totaldissa. Vet inte varifrån det kom, men när det väl satt sig, var det svårt få bort. Konstigt. För jag tycker ju om honom... Bara fick för mig iaf att: inte höra av mig alls mer, att inte svara ifall han skulle höra av sig, bara försvinna från jordens yta (en del jävlar gör ju så!), och ifall jag skulle råka se honom på stan, bara totalignorera. Hjälp. Jag skulle aldrig kunna göra så mot ngn. Och ännu mindre mot ngn jag faktiskt vill träffa igen (y mucho..). Är bara det att det skulle vara så jävla lätt -det är en lång tid: han är borta länge, redan varit borta en vecka, och sen har vi bara en vecka, och sen far jag. Och nu är man redan avvänjd med att vara ensam -utan ångest, och har t.o.m knappt saknat honom, så skulle bara vara så enkelt att bara köra på. men nej, ska inte göra -är inte dum. Och inte ond heller. Och jag tycker om honom....

Håller som just på o fixar en massa med Stockholm -låånga (och många) email till alla vedebörande. Och försöker fixa studentlägenhet. Har kontraktserbjudande på en (såklart, med alla mina ködar), och Christine kommer måsta få springa o fixa med fullmakt o allt. MEN, det jäkla spanska postväsendet är åt helvete (skickar ngt urgente, o kunde ändå inte lova at det skulle ta mindre än en vecka), OCH SSSB likaså. De är djävulen. Inte ens en vecka för att tacka ja och skriva kontrakt ger de, utan 5 dar: fick beskedet igår (fredag), och nu på onsdag ska allt vara klartt. = ett problem, iom att kommer måsta fixa med fullmakt, och fullmakten just nu befinner sig ngnstans mellan spanien och sverige .Yeyyyy. Fast alla föreslår faxa o så, så ska ringa de jävlarna på måndag, och höra mig för.

Det ska väl fixa sig.

Duschaaaaaaa!!!!

Fy fan. Var är lyckan?

Fy fan. Hade tänkt skriva om flyttånget och sånt, men blev inte riktigt så...

Kan inte bara alla vara glada o lyckliga o friska?

Tänkte på det redan igår -allt är bara på skit med hela mänskligheten..

K har ju fortfarande en massa problem med äggstockar, blödningar, blodceller, osv, o ska opereras i början av augusti. En operation som kommer göra det svårare få barn. Hon har svårt redan nu (ok, inte få, men behålla). Och hon vill verkligen -verkligen ha barn.

Min mor har antagligen djupliggande blodpropp i benet.

Och P i England (hon som förlorade sin mamma i bilolycka för ngt år sen) har antagligen cancer. Fy jävlar. Jag antar det är någonslags magcancer på svenska. Fick bara reda på det i onsdags, och det är tydligen tidigt ännu, så behöver inte vara jättefarligt, gå illa, men ändå -så JÄVLA otäckt. Hatar cancer. Hatar.

Och den delen av mänskligheten som verkar må ok (fysiskt iaf) är olyckliga istället.

Varför måste allt vara så jäkla upp och ner?

(själv har jag bara flyttångest -3 år är en jävligt lång tid. och jag har en massa grejer. och liv. och människor. råkade hitta kort jag inte visste om att jag hade, ngn slags passfoto -och jag kan bedyra att jag har ALDRIG sett ut så där! visst är det jag, men nej, så där såg jag aldrig ut. ser ut som en brotterska. eller möjligtvis boxare. helt sjukt. inte så att jag ser stor o tjock ut, men bara BRED. uff. helt sjukt. OBS: denna diskussionen är faktiskt helt dani-fri; han har inget med det här att göra -är bara mitt liv det handlar om.)

Skönt tråkliv

Trött. Och då har jag ändå inte gjort då mycket idag (heller). Fast kom ut iaf! Första gången sen jag kom hem då söndag morgon kl 05.30-ish, och fick värsta gråtanfallet.. Idag vid 17-tiden. Så var bara inne ett o ett halv dygn. Inte så illa pinkat. (hmm.. blev just instängd i vardagsrummet -kommer bli varmt)

Mest suttit inne hela dagen och gått igenom tidningar -kikat igenom, läst, rivit ut, dumpat, osv. Har så jävla mycket grejer. Men det visste vi ju redan.

Har varit jätteduktig och inte saknat Dani alls idag! Minsann! Duktig flicka!

Träffade sen Kathryn, och var med henne halva dan. Sen snabb runda på stan med Malin, suktande efter klänning jag vill ha, men inte kan köpa (fortfarande ca 25€ fram tills augusti att leva på...fast jag har varit duktig -inte gjort av med mycket! jaaja, ok då: skyldig Malin för Razz, men annars...), och sen hem. Spännande liv.

Kikat på flyg till Madrid med Malin. Lär inte vara det smartaste -augusti lär vara varmt där, fast lär iofs inte vara så jävla mkt värre än här! huff. Under 50€ i/v -inte direkt dyrt.

Är trött. Men klockan är inte ens tolv -kan ju inte gå och lägga mig!

Sitter fåfängt och väntar på att Dani kanske kommer på msn... det hände ju igår. Fast först 01.30-tiden iofs... Han hade haft typ världens värsta dag, lång historia, men involverade nedslagna compañeros de piso, försovning, och allmänt jävelskap. Han saknade mig.... :)

Jag lär inte kunna komma tillbaks hit redan i september -lär ha så otroligt mycket att stå i där hemma... jajaa. Det fixar sig.

Har ingen koncentration för att göra något. Men ska iaf ta mig iväg på utställningar (gratis! de andra får vänta). Någon gång.

Jag har inte ens gråtit idag! Yey!

la pareja del año

just ja, förresten:

tydligen hade marian och txuso bestämt sig efter förra helgen (då med alla konserter, och de tre söndagarna) för att jag och dani var: 'la pareja del año'. vilket txusos ex, som känner dani, msn-at till honom. hmm.

jag tycker iofs det var rätt roligt och underhållande, fast som dani tyckte när jag skrattade till om det för mig själv för 5:e gången, att: hm, om jag förstått saker rätt, så är inte du direkt marians favoritperson, och jag inte heller txusos, så det lär ju vara rätt ironiskt, liksom.. och jo, det fattar jag med. känns ju inte direkt som att marian vill mitt väl -men ändå: hallå, att de orkar prata om en/tänka på en till att börja med. jag tror det är det som roar mig. de lär ju tänka: guud, freaksen har hittat varandra, lätt oväntat par, osv. lär ju knappast vara: åååh, vad söta de är, de unga tu.. jaaaja.

sorglig saknad

helt slut. helt sjukt hur slut man blir av nattliga gråtanfall. helt mör i hela kroppen. och jo -lätt tragisk är man.......

jag och malin tänkte: gå ut!! humpert humpert spelade på razz, jag hade inte varit där sen början av mars, har inga pengar, men borde ju ändå gå dit en gång till före jag far, och st celoni-gänget skulle spela i närheten just före, så vi tänkte det skulle kunna vara ett bra tillfälle gå dit. så vi börjar kvällen med cava, medan jag sitter hemma o börjar städa ur mitt rum (slänga papper).

sen: ingen kö in. inte mycket folk (alla är väl på summercase). bandet börjar aldrig spela, och sen -under sista låten- upptäcker vi att de spelar på nedre våningen istället -och att vi missat hela grejen. typ tre människor man känner/känner igen. ingen st celoni-mska. inte mycket folk. malin mår jätteilla. jag är på g först, de spelar bra musik o så, men inga mskor, osv osv, men sen sjunker det. o har så jävla svårt ta upp mig igen när jag sjunker.

och sen börjar jag tänka på saker. och folk.

och bara känner att det här inte funkar. han har inte ens lämnat stan än -och jag saknar honom redan som bara den.... och sen borta en månad. och sen har vi en vecka (jag har bokat biljett nu: 24e augusti), och sen far jag......för gott. satan. det här jävla livet. och nej -det kommer inte ens funka.

nu har han farit. kl 12 idag. o borde komma tillbaks den 16e augusti.

och jag saknar honom redan.

pengar pengar pengar

huuu. fick min paro i måndags, den 10:e. och idag, efter en vecka full av återbetalning av skulder (malin hyra osv, nästan 400€, ch nästan 100€, ingrid 30€, 200€ tandläkare, och sen nu fixade jag just biljett hem, 118€) ......snyft. gör uträkningen själva. blir inte så mycket kvar.... jag hade tänkt mig en 100€ eller ngt, att överleva fram på tills nästa 10:e....men resulta que solo me queda 15€ en el banco. mierda! mierda mierda mierda!!! ok, malin ska ge mig 5€, o har 10 i plånboken, men 30€ att leva på 14:e juli till 10:e augusti -och med en massa besök här -låter inte direkt jättebra......

yynk.

tandläkarskräck..

..är det tur man inte har.

helt slut: blev knappt av sova inatt. kom jättesent till dani, o sen tog allt ett jäkla tag, o sen tar det ännu längre innan man kommer i säng, o sen var jag inte sömnig. och sen skulle jag alltså upp tidigt imorse för att gå till tandläkaren.. ok, skulle jag sovit hemma skulle det varit utan problem, för tar 5min att gå, och så tidigt var det inte...men så här (helt eget fel, fullkomligt medveten om det) tog det tid...

iaf. tandläkaren gick bra. men inte bara fick jag halva munnen bortdomnad av bedövningen -utan HELA ansiktet!! tydligen tog jag till mig bedövningen mycket mer än planerat (och än normalt..), så jag hade alltså: halva näsan borta, + hela kinden! upp till ögat, och runtom! wow! ok, höll bara ngra timmar, men ändå.. inte direkt planerat.

Iaf. fortsatt lätt ångest över vissa saker, vid vissa tillfällen. men annars, i största allmänhet, lugnt.

någorlunda.

så det så.

vicar in a tutu

ojoj, vad tröstlös man kunde vara då. kunde inte sova, men annars är det lugnt. försöker sitta och läsa, men går inget bra -alldeles för varmt, och då har jag hört ryktats att det är värmebölja på gång hitåt också. fy fan.

bueno, om man skulle ta och försöka återgå till det man borde fixa med. ingen koncentration, men har däremot redan packångest -skulle vilja frakta hälften nu, men går liksom inte..

hittade en tutu på gatan idag!!!!! yiiiiiii-ho! så dags bli balettproffs! :)

sömnlös

jag kan inte sova. no tengo nada nada nada de sueño. nada.

jag tänker bara: 'tre dar var allt de fick'. vet inte ens varför jag fastnat på just de här tre dagarna. kan bara inte låta bli. samt upprepar den peppande frasen: 'jag tycker om dig, din jävel'. och det är ju faktiskt (även om det kan glömmas ibland) inte hans fel att jag tycker om honom. egentligen inget fel alls -bara för tillfället. som det känns så ibland. ok, jo, det är klart jag tycker om att tycka om honom -när jag inte är för busy vara rädd, eller tänka på hemfart- men oftast tycker jag mycket om att tycka om honom mucho mucho mucho... fast jo, jävel är han ändå. inte hans fel jag tycker om honom. inte hans fel jag ska fara heller. men hans fel han är han, och att han ska fara.

ok, nu vet jag inte alls vad kommer hända. mycket kan hända på mes y medio. och även om vi fortsätter, även om allt funkar, vad händer sen, när jag far? fortsätta försöka, eller lämna det? och även om vi fortsätter försöka/försöker fortsätta -vad kommer hända, hur kommer det gå -kommer det gå? man kan ju aldrig jävlarimig veta. och jo -det finns alltid ett sätt, och tycker man bara om varandra, och bla bla bla.... men ändå. helvete.

jag vet inte. det är bara så jäkla typiskt. jag vill härifrån, jag ska härifrån, och jag behöver fara härifrån -men då vill jag väl inte sen gå och längta hit. mierda. och kommer ju vara jobbigt nog komma tillbaks till stockholm -5 1/2 år, mellan 20 och 26 är ändå rätt länge -ett rätt stort skede i ens liv- som det är, så behöver verkligen inte direkt further distractions.

och nej, som sagt, man vet aldrig hur länge det kommer hålla, vad som händer, men fortsätter det så här -att vi fortfarande är så här när jag far -då ser jag inte fram emot vårt avsked. med tanke på hur länge det tar skiljas åt redan nu -varje gång vi står i något gathörn, ska hem åt olika håll, och vet vi inte kommer ses mer samma dag. då blir det ändå lite längre.

jag tycker om den jäveln.

mierda.

hem

jag vill hem. jag vill inte FARA hem. eller fara härifrån. men vill bara vara hemma, typ två veckor, bara för att få uppleva lite sommar. är så jävla äckligt här -SÅ varmt, fast det värsta är fukten-SÅ fuktigt!! vill liksom bara vara hemma, simma, ta det lugnt, andas. sommarstuga, läsa, bastu, grilla korv, öl o cider, dåliga fester med jobbiga människor -hela jävla skiten.

o nästa sommar har jag så mkt jag vill göra:

till marocko igen
barcelona
sommar hemma -första gången på länge
andra ställen
resa
liverpool
vet inte
men det
kommer
inte
funka
i
vilket
fall
.

jaha

jaha. mkt att säga. men inte just nu. sitter hemma, med en massa jäkla hormoner. inte deppad alls, utan 'bara' gråtmild. fast det är jag iofs i princip över allt och alla. ojoj. en sån dag. o tror allt är lite uppfuckat också -sköt ju upp mensen i marocko, för orkade inte krångla till det där, så nu är allt lite upp och ner.

är iaf totalt outad med dani nu iaf. vad nu det sen betyder. var på grabba grabba tape gig i torsdags, o han kom dit sen, o pussade mig på munnen, o vi var fulla o dansade o söta (förutom allmän ångest över andra saker, men tror är ok nu). och alla såg. och kändes bra. fast värsta 'komma ut ur garderoben-upplevelsen': ooh, lisa med en man! och sen gick vi två, med malin på gig i fredags. dit o hem tillsammans, + då där hela tiden. o sen igar, nar bara vi två (malin trött) for ut ur stan, på festivalens andra del, bara vi två, o satt tillsammans, ensamma, mesta delen av kvällen, o allting. bara helt enkelt haft en helg av söndagar -tre stycken totalt. fredag, lördag, söndag. med gig, ut sent, hem sent, i säng sent, upp sent, lata hela jävla dan, ngn far hem o fixar/duschar/äter osv, o sen ses ngn timme senare för nästa gig igen...

vi är söta.
och jag tycker om honom.
och han tycker om mig.
och vi tycker om varandra.
och det är för jävligt.

jag far. det vet vi redan. nada de sorpresa. och jag visste redan han skulle ner till utanför alicante ngnting för att spela in kortfilm nu snart, söndag, men det skulle vara typ en vecka. och sen senare, i augusti, till hans by utanför valencia ngnstans för att fixa fotofestival. det visste jag. men hade raknat med typ en vecka + en helg, eller ngt. hade INTE räknat med att den jäveln skulle vara borta hela en månad i streck. en hel jävla månad. han far på söndag, den 16e juli, och pga av tusen olika saker, problem, komplikationer, etc etc, kommer han komma hem först omkring den 15e augusti. augusti. och jag har iofs ingen biljett än, men kommer antagligen måsta fara omkring den 20 ngn gng. augusti. skit. SÅ tidsbegränsad blev hela den här skiten.

jag räknade ut för ett tag sen, att vi träffats typ en o en halv månad tidigare, men att vi av den en o en halva månaden, bara setts (=varit i samma stad, = kunnat setts när vi velat) en halv månad. två veckor. o nu kommer precis samma sak hända igen. jag har typ (eller mindre? redan?) en o en halv månad kvar. och av den en o en halva månaden kommer han vara borta en månad. en halv månad kvar sen. ett par dar nu (när han har tusen saker som måste göras, + kommer vara på festival hela helgen, för presspass, o ska intervjua, etc), och sen ett par dar sen, precis före jag ska fara. genial.

jaja. las putadas de la vida. är bara som sagt så jävla typiskt. men jaaja. får väl se vad som händer o sker bara.